En självkostnadskalkyl är en metod för att fördela kalkylobjektets totala kostnader på olika kostnadsbärare [produkter]. Metoden används för att bestämma priset på en vara eller göra en budget.

Skillnaden mellan en självkostnadskalkyl och en bidragskalkyl,

• En självkostnadskalkyl beräknar vad din produkt kostar.
• En bidragskalkyl beräknar din produkts täckningsbidrag, TB.

produktkalkyl
s j ä l v k o s t n a d s k a l k y l e r i n g

Produktkalkyler fungerar som diskussions- och beslutsunderlag i samband med t ex prissättning, val av produktsortiment och val av produktionssätt.

Produktkalkyler, grupperas efter vilka kostnadsdefinitioner som modellerna bygger på,

• Självkostnadskalkyl
  Baseras på fasta och rörliga kostnader.
  
  
• Påläggskalkyl
  Baseras på direkta- och indirekta kostnader.
  
  
• Bidragskalkyl
  Baseras på sär- och samkostnader.

självkostnadskalkyl
s j ä l v k o s t n a d s k a l k y l e r i n g

En självkostnadskalkyl baseras på fullständig kostnadsfördelning. Det innebär att en produkt ska bära samtliga kostnader i tillverkningskedjan; både direkta- och indirekta kostnader.

Företag som tillverkar produkter, egna eller mot kundorder, vill få full kostnadstäckning på alla kostnader för att kunna prissätta sina produkter på rätt sätt.

Självkostnadskalkyler är indelade i 4 huvudgrupper,

• Periodkalkyler [processkalkyler].
• Orderkalkyler [påläggskalkyler].
  
  
• Stegfördelning.
• ABC-kalkyler [aktivitetsbaserade kalkyler].

periodkalkyler
s j ä l v k o s t n a d s k a l k y l e r i n g

Du använder en periodkalkyl när företaget arbetar med enklare typer av tillverkning. När företaget t ex producerar en enstaka produkt, ett fåtal likartade produkter eller massproduktion i en given period.

Kostnader fastställs och fördelas ut på antalet tillverkade enheter under samma period.

Följande kalkyler räknas till familjen periodkalkyler,

• Divisionskalkyler [genomsnittskalkyler].
• Normalkalkyler.
  
  
• Minimikalkyler.
  
• Ekvivalentkalkyler.
  
  
• Restkalkyler.

divisionskalkyler
s j ä l v k o s t n a d s k a l k y l e r i n g

En divisionskalkyl beräknar självkostnaden per styck. I en divisionskalkyl, genomsnittskalkyl, divideras företagets TK, totala kostnader, med antalet produkter.

Om kalkylen görs som en förkalkyl utgår du från budgeterad volym under perioden och om det är en efterkalkyl använder du verklig volym; registrerade kostnader från företagets bokföring.

Uppdelas oftast på kostnadsställen och kostnadsslag. I annat fall krävs att produkterna är väldigt lika eller att företaget enbart producerar en produkt.

Till familjen divisionskalkyler räknas,

• Genomsnittskalkyl.
• Normalkalkyl.
• Minimalkalkyl.

Divisionskalkyl [genomsnittskalkyl]
= totala kostnader ÷ verklig volym.
= totala kostnad per enhet.
= TK/st.

exempel, divisionskalkyl
s j ä l v k o s t n a d s k a l k y l e r i n g

Antonia, Petter & Mai ska skriva en cool bok om att flytta hemifrån. De hyr ett mindre kontor för 1 500 kr/mån under fyra månader. Tre mindre datorer skrivs av helt med 18 000 kr och de betalar 1 000 kr i ränta på deras datorlån.

De lägger ned 32 000 kr i marknadsföring och 70 000 kr för att trycka 2 000 ex. De har 18 000 kr i transportkostnader och övriga kostnader på ca 5 000. De tre författarna önskar få en vinst på 60 000 kr.

Beräkna bokens självkostnad med hjälp av en divisionskalkyl.

Läs mer! - exempel; divisionskalkyl - endast en vara »

exempel, divisionskalkyl
s j ä l v k o s t n a d s k a l k y l e r i n g

Konsultmiljö AB är ett bolag med fyra konsulter inom miljöområdet. Personalen har en årsarbetstid på 1 700 timmar per person. Personalens debiterbara tid är budgeterad till 1 200 timmar per år. Företaget önskar en vinst på 400 000 kr.

Använd en divisionskalkyl och beräkna konsulternas självkostnad.

Läs mer! - exempel; divisionskalkyl - endast en tjänst »

ekvivalentkalkyl
s j ä l v k o s t n a d s k a l k y l e r i n g

Ekvivalentkalkyler är periodkalkyler. De kan användas av företag som har flera produkter som förbrukar samma resurser. T ex tegelbruk, gjuterier, sågverk och pappersmassaföretag.

I en ekvivalentkalkyl registreras inte kostnader för varje enskild produkt utan dekostnaden fördelas till produkter med hjälp av ekvivalenttal och ekvivalentmängd.

Flera produkter delar samma resurs oftast med olika vikt. Gemensam kostnad för resursen fördelas enligt ekvivalentmängden för varje produkt.

Ekvivalenttal multipliceras med respektive produkts volym. Den totala ekvivalentmängden för alla produkter summeras till en total ekvivalentmängd.

Kostnaden för en produkt beräknas som total kostnad under perioden multiplicerat med produktens ekvivalentmängd dividerat med total ekvivalentmängd.

Ekvivalentkalkyl
= Gemensam resursförbrukning fördelas på produkterna
genom s k ekvivalenttal.

restkalkyl
s j ä l v k o s t n a d s k a l k y l e r i n g

Produktionsprocess med huvudprodukt och biprodukt(er)
Man koncentrerar kalkyleringen till huvudprodukten

Restkalkyl
= TB från en biprodukt minskar självkostnaden för huvudprodukt.

ABC-kalkyler
s j ä l v k o s t n a d s k a l k y l e r i n g

ABC-kalkyler är Activity Based Costing-kalkyler. De används för att redovisa indirekta kostnader som aktiviteter istället för kalkylobjekt.

Du dentifierar kostnadsdrivarna [orsakern]) för varje aktivitet och fördelar kostnaden för aktiviteter med kostnadsdrivare som fördelningsnyckel.

• ABC-kalkyl [Activity Based Costing].

begrepp
s j ä l v k o s t n a d s k a l k y l e r i n g

• Kostnadsslag
  Direkta kostnader som hör till samma utgiftsområde.
  T ex löner, material, försäkringar & avskrivningar.
  
  
• Kostnadsställe
  En station där en typ av kostnader uppstå, d v s en avgränsad enhet inom ett företaget. Tex en avdelning
  eller en funktion som förbrukar företagets resurser.
  
  
• Kostnadsbärare
  Objekt som ska bära de kostnader det orsakat, d v s den
  ensklda produkt som till slut ska bära sina egna kostnader.
  Kallas även för kalkylobjekt och är oftast en produkt.
  
  
• Samkostnad
  Kostnader ett företag har oavsett vilket alternativ som väljs.
  
  
• Särkostnad & särintäkt
  Specifika för ett visst alternativ.
  
  
• Direkta kostnader
  Hänförs direkt till en viss kostnadsbärare.
  
  
• Indirekta kostnader
  Uppstår till följd av verksamheten i sin helhet.
  
  
• Pålägg
  Indirekta kostnader fördelas ut på kostnadsbärare via procentuella pålägg. Kallas även för fördelningsnyckel, fördelningsgrund, fördelningsbas eller påläggsbas.

kapacitetsutnyttjande
s j ä l v k o s t n a d s k a l k y l e r i n g

Kapacitetsutnyttjande kallas även för,

• Utnyttjandegrad.
• Sysselsättningsgrad.
• Beläggningsgrad.

Nyckeltalet erhålls genom att ställa verklig volym [kapacitet] i relation till normal volym [kapacitet]. Den påverkar inte kostnaden per styck i en normalkalkyl, anges i procent och kan vara både större eller mindre än 100%.

Utnyttjandegraden är ett mått på hur mycket som produceras i verkligheten i förhållande till normal produktion. Den är inte ett produktivitetsmått eftersom det inte är fastlagt hur mycket resurser som används.

I en normalkalkyl har du till skillnad från i divisionskalkylen tagit bort den påverkan som utnyttjandegraden har på kostnaden per styck.

Utnyttjandegrad
= verklig volym ÷ normal volym x 100.
= utnyttjad kapacitet / normal kapacitet x 100.

exempel, utnyttjandegrad
s j ä l v k o s t n a d s k a l k y l e r i n g

Ett företag som tillverkar 10 000 pallar/mån har fasta kostnader, FK, på 500 000 kr. Under november 20x1 är deras verkliga volym 15 000 pallar/mån. Företagets utnyttjandegrad blir då,

Utnyttjandegrad
= 15 000 / 10 000 x 100.
= 150 %.

över- & undertäckning av FK
s j ä l v k o s t n a d s k a l k y l e r i n g

Den fasta kostnaden är priset för att hålla en viss kapacitet.
Vid normalkalkyl

• Övertäckning
  Övertäckning av fasta kostnader [överabsorberade kostnader].
  När den verkliga volymen är större än normal volym ges mer än
  full täckning för företagets fasta kostnader.
  
  – Övertäckning av fasta kostnader.
  – Verklig tillverkningsvolym > normal volym.
  – Förkalkylerad kostnad > verklig kostnad.
  
  
  
• Undertäckning
  Undertäckning av fasta kostnader [underabsorberade kostnader].
  När den verkliga volymen är mindre än normal volym ges ej
  full täckning för företagets fasta kostnader.
  
  – Undertäckning av fasta kostnader.
  – Verklig tillverkningsvolym < normal volym.
  – Förkalkylerad kostnad < verklig kostnad.
  

Klicka på bilden för att läsa mer om över- & undertäckning.

stegfördelning
s j ä l v k o s t n a d s k a l k y l e r i n g

Dela upp verksamhetens olika avdelningar i huvudkostnadsställen och hjälpkostnadsställen. Fördela successivt hjälpkostnadsställens kostnader på huvudkostnadsställen.

Exempel
En kulturskola som bedriver olika program, t ex dans, musik och målning. De tre olika programmen blir huvudkostnadsställen.

Kostnaderna för skolans gemensamma resurser/utrymmen/funktioner som t ex hyra, administration och konsertsal fördelas på de tre aktuella programmen.

Stegfördelning

1
Bestäm vilka avdelningar som är huvud- och hjälpkostnadsställen.

2
Bestäm fördelningsordning.
Börja med det kostnaddställe som används mest gemensamt

3
Ange fasta kostnaderna för varje kostnadsställe

4
Bestäm påläggsbas för aktuellt hjälpkostnadsställe.
Härled påläggssatsen, t ex golvyta för lokalhyra, lönekostnad för admin, eller antal timmar för användning av konsertsal.

5
Använd påläggsatsen för att fördela hjälpkostnadsställes omkostnad på berörda kostnadsställen.

6
Upprepa proceduren tills du fördelat alla hjälpkostnadsställen.

pristeori
s j ä l v k o s t n a d s k a l k y l e r i n g

Företagen antas på både kort och lång sikt sträva mot vinst.

De antas ha bara ett produktslag och ledningen antas ha fullständig kunskap om  t ex hur olika prissättning leder till olika försäljning. I första hand beaktas just stundens förhållande utan hänsyn till hur dessa beror av förhistorien eller inverkar på framtiden.

efterfrågeteori
s j ä l v k o s t n a d s k a l k y l e r i n g

Kunderna [konsumenterna] antas sträva mot högsta möjliga nytta.

De antas även ha fullständig kunskap om hur denna tillfredsställelse beror av mängden av olika produktslag eller tjänster. Både pris- och efterfrågeteori i  enklaste form behandlar bara situationer där endast priset på varan förändras.

Dessa antaganden medför att den rationella prissättarens förväntade beteende kan formuleras mycket strikt. Priset har uppnått ett jämviktsläge om en liten förändring bara skulle medföra lika stor förändring i intäkter som kostnader. Prissättaren förväntas alltså sätta priset så att marginalintäkten just täcker marginalkostnaden.

För att lära dig självkostnadskalkylering krävs att du först läser teorin bakom. Därefter är det viktigt att du fördjupar dina kunskaper och färdigheter genom att träna på olika övningsuppgifter inom självkostnadskalkylering,

• Divisionskalkyler [genomsnittskalkyler].
• Normalkalkyler.
  
  
• Minimikalkyler.
  
• Ekvivalentkalkyler.
  
  
• Restkalkyler.
  
• Ekvivalenkalkylering.
  
  
• Påläggskalkylering.

Läs mer! - övningsuppgifter & fullständiga facit »

påläggskalkyl
s j ä l v k o s t n a d s k a l k y l e r i n g

När ett företag tillverkar två eller flera olika produkter används en påläggskalkyl. Den används eftersom tillverkningssituationen blir mer komplicerad och olika produkter utnyttjar företagets resurser på olika sätt. En påläggskalkyl kallas även för produkt- eller orderkalkyl.

• Påläggkalkyl [fullständig kostnadsfördelning].
  - Prissättning på lång sikt.
  - Långsiktiga lönsamhetsbedömningar.
  
  
• Bidragskalkyl [ofullständig kostnadsfördelning].
  - Prissättning på kort sikt.
  - Kortsiktiga lönsamhetsbedömningar.
  

En påläggskalkyl arbetar med fullständig kostnadsfördelning. Den beräknar självkostnaden för varje enskild order. De direkta kostnaderna används ofta som påläggs för olika omkostnader.

Pålägg är den andel av indirekta kostnader, uttryckt i %, som fördelats på kalkylobjektet.

påläggskalkyl
s j ä l v k o s t n a d s k a l k y l e r i n g

Vid självkostnadskalkylering med två eller flera produkter används en påläggskalkyl. Metoden innebär att du fördelar företagets indirekta kostnader på deras olika kalkylobjekt [produkter].

Påläggskalkylering sker i 2 steg,

1. Beräkna
   Beräkna påläggsprocent genom att relatera företagets
   indirekta kostnader till någon lämplig fördelningsbas.
   
   
2. Fördela
   Använd framräknade påläggsprocent för att fördela
   företagets indirekta kostnader.

påläggskalkyl,fördelningsnyklars j ä l v k o s t n a d s k a l k y l e r i n g

Vid påläggskalkylering fördelas företagets indirekta kostnader vanligtvis enligt nedan,

• MO-pålägg
  Materialomkostnadspålägg.
  – Fördelas som pålägg på direkt material, dM.
  = totala MO ÷ totala dM, %.
  
  
• TO-pålägg
  Tillverkningsomkostnadspålägg.
  – Fördelas som pålägg på direkt lön, dL.
  = totala TO ÷ totala dL, %.
  
  
• AffO-pålägg
  Administrations- & försäljningspålägg.
  – Fördelas som pålägg på tillverkningskostnad, TVK.
  = totala AffO ÷ totala TVK, %.

Klicka på bilden för att läsa mer om påläggskalkyl.

kriterier, fördelningsnyklar
s j ä l v k o s t n a d s k a l k y l e r i n g

Indirekta kostnader fördelas ut på sina kostnadsbärare via procentuella fördelningsnycklar. Kriterier för fördelningsnycklar. Den ska vara,

• En rättvis indikator på det som genererar kostnader.
  Det ska vara korrekt resurs som mäts av.
  
  
• Enkel och begriplig modell för kostnadsfördelning.
  Det ska vara lätt att förstå varför en resurs påverkas.
  
  
• Lätt att mäta och registrera fördelningsnyckeln.

• Fördelningsnyklar för fördelning av indirekta kostnader, t ex
  
  
  Tid
  - T ex arbetstid och maskintid.
  
  Mängd
  - T ex kilo, meter, ton, kvadratmeter och kubikmeter.
  
  Värde
  - T ex värdet av direkt material, värdet av direkt lön osv i kr.

kausalitetsprincipen
s j ä l v k o s t n a d s k a l k y l e r i n g

När företaget bestlutar sig för en fördelningsnyckel [påläggsbas] ska de välja den faktor, t ex tid, mängd eller värde, som den indirekta kostnaden samvarierar mest med.

Tillverkningsomkostnad [TO] fördelas på värdet av direkt lön [dL] om verksamheten är arbetsintensiv eller på antal maskintimmar om verksamheten är kapitalintensiv.

direkta kostnader
s j ä l v k o s t n a d s k a l k y l e r i n g

En direkt kostnad är en kostnad som direkt kan hänföras till ett visst kalkylobjekt, t ex direkt lön eller direkt material.

Direkta kostnader fördelas direkt på ett kalkylobjekt. Kallas även för kostnadsbärare eller produkt.

• Direkt material, dM.
  
  
• Direkta löner, dL.
  
  
• Speciella direkta tillverkningskostnader.
  T ex patentkostnader, licenser, ritningar och modeller.
  
  
• Speciella direkta försäljningskostnader.
  T ex olika provisioner.

indirekta kostnader
s j ä l v k o s t n a d s k a l k y l e r i n g

Indirekta kostnader är kostnader som är gemensamma för flera kostnadsbärare. Indirekta kostnader kan inte direkt hänföras till ett specifikt kalkylobjekt.

Indirekta kostnader kallas även för omkostnader, overhead-kostnader och gemensamma kostnader. De samlas upp på olika kostnadsställen. Därefter fördelas de vidare till produkterna genom procentuella pålägg.

Vid påläggskalkylering hänförs företagets indirekta kostnader till det aktuella kalkylobjektet via olika fördelningsnycklar som t ex,

• Materialomkostnader, MO
  T ex kostnader för lagerlokaler, löner till lager- och
  inköpspersonal, ränta på lagerhållning av lagervaror,
  svinn och försäkringar

• Tillverkningsomkostnader, TO
  T ex löner till arbetsledare och personal på planerings- och
  konstruktionsavdelning, avskrivningar och räntekostnader
  på maskiner och byggnader, reparation och underhåll av
  maskiner och produkter i arbete
  
  
• Administrationsomkostnader, AO
  T ex kostnader för företagsledning, ekonomiavdelning och
  personalavdelning
  
  
• Försäljningsomkostnader, FO
  T ex löner till försäljningsledning och försäljare [ej provision]
  och reklam
  
  
• Affärsomkostnader, AffO
  När du slår samman AO + FO = AffO.
  Administration- & försäljningsomkostnader.
  

indirekta kostnader
s j ä l v k o s t n a d s k a l k y l e r i n g

Vissa kostnader klassas som indirekta p g a,

• De är omöjliga att klassa som direkta kostnader.
• Nödvändig informationsinsamling tar allt för lång tid.
• Ledningen väljer att klassa vissa kostnader som indirekta.
  

kausalitetsprincipen
s j ä l v k o s t n a d s k a l k y l e r i n g

Enligt kausalitetsprincipen bör du använda dig av den påläggsbas [fördelningsnyckel] som den indirekta kostnaden samvarierar mest med. Det innebär att du t ex ska välja tid, mängd eller värde.

• Om verksamheten är arbetsintensiv
  .. fördelas tillverkningsomkostnaden på värdet av direkt lön.
  
  
• Om verksamheten är kapitalintensiv
  .. fördelas tillverkningsomkostnaden på värdet av antal
  maskintimmar.
  

En divisionskalkyl beräknar självkostnaden per styck av ett kalkylobjekt. Det är en enkel kalkyl som ofta används som efterkalkyl för kostnadskontroll.

När du använder den som en förkalkyl ska du använda dig av budgeterad volym under perioden istället för verklig volym.

Till familjen divisionskalkyler räknas,

• Genomsnittskalkyl.
• Normalkalkyl.
• Minimalkalkyl.

• Divisionskalkyl [genomsnittskalkyl]
  = totala kostnader / verklig volym.

genomsnittskalkyl
s j ä l v k o s t n a d s k a l k y l e r i n g

I en genomsnittskalkyl [divisionskalkyl] beräknas självkostnaden per enhet genom att kostnaden för den totala volymen under en viss period divideras med antalet tillverkade enheter under samma period.

Genomsnittskalkyl [divisionskalkyl]
= totala kostnader / verklig volym.

Läs mer! - exempel; genomsnittskalyl »

normalkalkyl
s j ä l v k o s t n a d s k a l k y l e r i n g

En normalkalkyl är en periodkalkyl som är mer precis än en divisionskalkyl. De totala kostnaderna under perioden delas upp i fasta och rörliga kostnader, TK = FK + RK.

Kostnaden per produkt beräknas genom att periodens fasta kostnader fördelas på normal volym [genomsnittlig] och periodens rörliga kostnader fördelas på verkligt volym, d v s antal tillverkade enheter.

Kalkylen är oberoende av utnyttjandegraden eftersom fasta kostnader divideras med en normal volym istället för verklig volym. Om en kalkylen används som förkalkyl kan verklig volym ersättas med budgeterad volym under perioden.

Normalkalkyl
= fasta kostnader / normal volym + rörliga styckkostnader.
= tfk/q + rk/st.

Rörlig styckkostnad
= rörliga kostnader / verklig volym.

Verklig volym
= utnyttjandegrad x normal volym.

Förklakyl
När en normalkalkyl används som förkalkyl ersätts verklig
volymmed budgeterad volym under perioden.


Fasta kostnader - fördelas på en normal volym.

Rörliga kostnader - fördelas på en verklig volym.

minimikalkyl
s j ä l v k o s t n a d s k a l k y l e r i n g

En minimikalkyl är en periodkalkyl med ofullständig kostnadsfördelning. Kalkylen tar enbart hänsyn till rörliga kostnader, ej fasta kostnader.

Kalkylen anger ett pris där företaget nätt och jämnt får täckning för deras rörliga kostnader per producerad enhet.

Vid ledig kapacitet går det att kortsiktigt acceptera att sälja en produkt till ett pris som ligger under produktens självkostnad men aldrig till lägre än kostnaden beräknad enligt en minimikalkyl.

• Minimikalkyl
  = totalt rörliga kostnader / verklig volym.
  = rörlig styckkostnad.
  = RK/st.
  
  
• Förkalkyl
  När en minimikalkyl används som förkalkyl ersätts verklig
  volym med budgeterad volym under perioden.

• Förkalkyler
  De konstrueras före beslut.
  De uppskattar värden på kostnader och intäkter.
  En förkalkyl används som en budget.
  

• Efterkalkyl
  De konstrueras i efterhand när besluten har genomförts.
  En efterkalkyl analyserar faktiska kostnader och intäkter.
  
  En efterkalkyl används som utvärdering.
  - Kontroll - av faktiska värden.
  - Prognos - av uppskattade värden.
  

• Kalkylobjekt
  Kan vara en/ett,
  
  - Företag.
  - Produkt.
  
  - Marknad.
  - Projekt.

bidragskalkyl »

övningsuppgifter »