marknadsföringslagen
m a r k n a d s f ö r i n g s l a g e n

Marknadsföringslagen gäller
Marknadsföringslagen gäller för marknadsföring av produkter t ex varor, fast egendom, tjänster, arbetstillfällen och andra nyttigheter.

Reklam och försäljning, samt alla slags kontakter mellan företag och konsument som har som syfte att förbättra försäljningen av och tillgången till en produkt. Företagarens handlande före, under och efter försäljning av produkten. Till exempel information om reklamationsrätten.

Lagen innehåller bl a 12 viktiga områden [förbudsparagrafer] för hur marknadsföring inte får utformas.

diskriminerande reklam
m a r k n a d s f ö r i n g s l a g e n

Marknadsföringslagen gäller inte
Marknadsföringslagen omfattar inte reklam som väcker anstöt eller kan uppfattas som olämplig av andra anledningar, t ex reklam som är diskriminerande och nedvärderande eller som kan uppmuntra till olämpligt beteende hos barn.

ICC reglerar den här typen av reklam. Det är Reklamombudsmannen som tar emot anmälningar. Marknadsföringslagen gäller inte text och bild som inte har ett kommersiellt eller politiskt intresse, t ex redaktionell text och konst.

Läs mer! - reklamombudsmannen »

god marknadsföringssed
m a r k n a d s f ö r i n g s l a g e n

God marknadsföringssed
God marknadsföringssed innebär god affärssed eller andra vedertagna normer som syftar till att skydda konsumenter och näringsidkare vid marknadsföring av produkter.

5 §
Marknadsföring ska stämma överens med god marknadsföringssed.

6 §
Marknadsföring som strider mot god marknadsföringssed enligt 5 § är att anse som otillbörlig om den i märkbar mån påverkar eller sannolikt påverkar mottagarens förmåga att fatta ett välgrundat affärsbeslut.

aggressiv marknadsföring
m a r k n a d s f ö r i n g s l a g e n

7 §
En näringsidkare får inte använda sig av aggressiv marknadsföring.

Marknadsföringen är att anse som aggressiv om den innefattar trakasserier, tvång, fysiskt våld, hot eller annan aggressiv påtryckning.

Aggressiv marknadsföring är att anse som otillbörlig om den i märkbar mån påverkar eller sannolikt påverkar mottagarens förmåga att fatta ett välgrundat affärsbeslut.

vilseledande marknadsföring
m a r k n a d s f ö r i n g s l a g e n

8 §
Marknadsföring som är vilseledande enligt någon av bestämmelserna i 9, 10 eller 12-17 §§ är att anse som otillbörlig om den påverkar eller sannolikt påverkar mottagarens förmåga att fatta ett välgrundat affärsbeslut.

reklamidentifiering
m a r k n a d s f ö r i n g s l a g e n

9 §
All marknadsföring ska utformas och presenteras så att det tydligt framgår att det är fråga om marknadsföring.

Det ska också tydligt framgå vem som svarar för marknadsföringen. Detta gäller dock inte framställningar vars enda syfte är att skapa uppmärksamhet inför uppföljande framställningar.

vilseledande marknadsföring
m a r k n a d s f ö r i n g s l a g e n

Förbud mot vilseledande marknadsföring

10 §
En näringsidkare får vid marknadsföringen inte använda sig av felaktiga påståenden eller andra framställningar som är vilseledande i fråga om näringsidkarens egen eller någon annans näringsverksamhet. Första stycket gäller särskilt framställningar som rör,

• Produktens förekomst, art, mängd, kvalitet och andra utmärkande egenskaper.
  
  
• Produktens ursprung, användning och risker såsom inverkan på
  hälsa och miljö.
  
  
• Kundservice, reklamationshantering samt metod och datum för
  tillverkning eller tillhandahållande.
  
  
• Produktens pris, grunderna för prisberäkningen, särskilda
  prisfördelar och betalningsvillkoren.
  
  
• Näringsidkarens egna eller andra näringsidkares kvalifikationer, ställning på marknaden, åtaganden, varumärken, varunamn, kännetecken och andra rättigheter.
  
  
• Belöningar och utmärkelser som har tilldelats näringsidkaren.
  
  
• Leveransvillkor för produkten.
  
  
• Behovet av service, reservdelar, byte eller reparation.
  
  
• Näringsidkarens åtagande att följa uppförandekoder.
  
  
• Konsumentens rättigheter enligt lag eller annan författning.

vilseledande förpackning
m a r k n a d s f ö r i n g s l a g e n

13 §
En näringsidkare får vid marknadsföringen inte använda förpackningar som genom sin storlek eller yttre utformning i övrigt är vilseledande i fråga om produktens mängd, storlek eller form.

vilseledande efterbildningar
m a r k n a d s f ö r i n g s l a g e n

14 §
En näringsidkare får vid marknadsföringen inte använda efterbildningar som är vilseledande genom att de lätt kan förväxlas med någon annan näringsidkares kända och särpräglade produkter. Detta gäller dock inte efterbildningar vilkas utformning huvudsakligen tjänar till att göra produkten funktionell.

konkursutförsäljningar
m a r k n a d s f ö r i n g s l a g e n

15 §
En näringsidkare får vid marknadsföringen använda uttrycket "konkurs", ensamt eller i förening med något annat uttryck, bara om produkterna bjuds ut av konkursboet eller för dess räkning.

utförsäljningar
m a r k n a d s f ö r i n g s l a g e n

16 §
En näringsidkare får vid marknadsföring av produkter använda uttrycken "slutförsäljning", "utförsäljning" eller något annat uttryck med motsvarande innebörd bara om,

1. Det är fråga om en slutförsäljning av näringsidkarens hela
   varulager eller en klart avgränsad del av det.
   
   
2. Försäljningen sker under en begränsad tid.
   
   
3. Priserna är väsentligt lägre än näringsidkarens normala priser för motsvarande produkter.

realisationer
m a r k n a d s f ö r i n g s l a g e n

17 §
En näringsidkare får vid marknadsföring av produkter använda uttrycket "realisation" eller något annat uttryck med motsvarande innebörd bara om,

1. Försäljningen avser produkter som ingår i näringsidkarens
   ordinarie sortiment.
   
   
2. Försäljningen sker under en begränsad tid.
   
   
3. Priserna är väsentligt lägre än näringsidkarens normala priser för motsvarande produkter.

jämförande reklam
m a r k n a d s f ö r i n g s l a g e n

18 §
En näringsidkare får i sin reklam direkt eller indirekt peka ut en annan näringsidkare eller dennes produkter bara om jämförelsen,

1. Inte är vilseledande.
   
   
2. Avser produkter som svarar mot samma behov eller är avsedda
   för samma ändamål.
   
   
3. På ett objektivt sätt avser väsentliga, relevanta, kontrollerbara och utmärkande egenskaper hos produkterna.
   
   
4. Inte medför förväxling mellan näringsidkaren och en annan näri-ngsidkare eller mellan deras produkter, varumärken, firmor
   eller andra kännetecken.
   
   
5. Inte misskrediterar eller är nedsättande för en annan näringsid-kares verksamhet, förhållanden, produkter, varumärken, firma eller andra kännetecken.
   
   
6. I fråga om varor med ursprungsbeteckning alltid avser varor
   med samma beteckning.
   
   
7. Inte drar otillbörlig fördel av en annan näringsidkares renommé som är förknippat med näringsidkarens varumärke, firma eller andra kännetecken eller varans ursprungsbeteckning.
   
   
8. Inte framställer en produkt som en imitation eller kopia av en produkt som har ett skyddat varumärke eller firma.

obeställd reklam
m a r k n a d s f ö r i n g s l a g e n

19 §
En näringsidkare får vid marknadsföring till en fysisk person använda elektronisk post, telefax eller sådana uppringningsautomater eller andra liknande automatiska system för individuell kommunikation som inte betjänas av någon enskild, bara om den fysiska personen har samtyckt till det på förhand.

Har näringsidkaren fått den fysiska personens uppgifter om elektronisk adress för elektronisk post i samband med försäljning av en produkt till personen, gäller inte kravet på samtycke enligt första stycket om,

• Den fysiska personen inte motsatt sig att uppgiften om elektronisk adress används i marknadsföringssyfte med användande av elektronisk post.
  
  
• Marknadsföringen avser näringsidkarens egna, likartade produkter.
  
  
• Den fysiska personen klart och tydligt ges möjlighet att kostnads-fritt och enkelt motsätta sig att uppgiften används i marknads-föringssyfte när den samlas in och vid varje följande
  marknadsföringsmeddelande.

vite
m a r k n a d s f ö r i n g s l a g e n

26 §
Ett förbud enligt 23 § och ett åläggande enligt 24 eller 25 § ska förenas med vite, om det inte av särskilda skäl är obehövligt.

Vite
Vite är en sorts böter. En viss, på förhand bestämd summa pengar som ska betalas av den som bryter mot en bestämmelse eller inte fullföljer ett avtal.

Om näringsidkaren bedöms ha översträtt ett förbud eller åläggande meddellat av KO kan KO ansöka om vitets utdömande vid allmän domstol.

marknadsstörningsavgift
m a r k n a d s f ö r i n g s l a g e n

29 §
Om en näringsidkare inte följer marknadsföringslagen får näringsidkaren åläggas att betala en särskild avgift [marknadsstörningsavgift] om näringsidkaren, eller någon som handlar på näringsidkarens vägnar, uppsåtligen eller av oaktsamhet har brutit mot 7 §§ 8, 9, 10, 12-17, 18, 20 eller någon av bestämmelserna i bilaga I till direktiv 2005/29/EG.

31 §
Marknadsstörningsavgiften ska fastställas till lägst fem tusen kronor och högst fem miljoner kronor. Avgiften får inte överstiga tio procent av näringsidkarens årsomsättning.

myndighetstillsyn
m a r k n a d s f ö r i n g s l a g e n

Konsumentverket har tillsyn över att företag följer marknadsföringslagen.

Läs mer! - konsumentverket »

ny marknadsdomstol
m a r k n a d s f ö r i n g s l a g e n

1 september 2016
Från och med den 1 september 2016 ersätts Marknadsdomstolen med Patent- och marknadsdomstolen som är en särskild domstol som utgör en del av Stockholms tingsrätt.

Domstolen handlägger i princip samtliga landets immaterialrättsliga, konkurrensrättsliga och marknadsföringsrättsliga mål och ärenden.

Patent- och marknadsdomstolen handlägger många olika sorters mål och ärenden. T ex,

• Mål om skadestånd och vitesförbud på grund av varumärkesintrång.
• Mål om ogiltigförklaring av patent.
  
  
• Mål och ärenden om informationsföreläggande och intrångsundersökning enligt t.ex. upphovsrättslagen.
  
  
• Ärenden om registrering av varumärken och beviljande av patent,
• Immaterialrättsliga brottmål.
  
  
• Mål om otillbörlig eller vilseledande marknadsföring.
• Mål om konkurrensskadeavgift och om förbud mot företagskoncentration.

Läs mer! - stockholms tingsrätt »

marknadsdomstolens domar
m a r k n a d s f ö r i n g s l a g e n

På denna webbplats hittar du f d marknadsdomstolens målregister.
Domstolens tidigare domar mellan 2000 och 2016.

Läs mer! - marknadsdomstolens målregister »

Du hittar förmodligen alla lagtexter på webbplatsen lagen.nu. Vi har valt att länka till några, för området, relevanta lagar här nedan.

Läs mer! - lagen.nu; marknadsföringslagen »

Läs mer! - lagen.nu; distansavtalslagen »

Läs mer! - lagen.nu; prisinformationslagen »

Läs mer! - lagen.nu; konkurrenslagen »

Läs mer! - lagen.nu; personuppgiftslagen »

En paragraf [§] är en del av en viktig text med t ex regler, lagar eller protokoll från olika möten. Du använder alltid en siffra tillsammans med paragraftecknet. Det ska vara mellanslag mellan § och siffran.

• § 3 - läses paragraf tre.
• 3 § - läses tredje paragrafen.

Stiftelsen Reklamombudsmannen är näringslivets självreglering som prövar anmäld reklam.

Stiftelsen har två prövande instanser: Reklamombudsmannen [RO] och Reklamombudsmannens Opinionsnämnd [RON].

RO & RON prövar kommersiell reklam riktad mot den svenska marknaden och vägleder marknadens aktörer i vad som är god marknadsföringsetik.

Läs mer! - reklamombudsmannen »

Tidigare fanns Näringslivets Etiska Råd för Könsneutral reklam. Sedan 2009 är Rådets uppgifter övertagna av Reklamombudsmannen, RO. ERK, inledde sin verksamhet 1989. Rådet byggde på principen om självreglering inom branschen och syftade till att motverka krav på lagstiftning på området.

ERK:s kriterier var reklam som,

• Framställer kvinnor eller män som rena sexobjekt och som kan anses kränkande [sexistisk reklam].
  
  
• Konserverar en otidsenlig syn på könsrollerna och därigenom framställer kvinnor eller män på ett nedvärderande sätt [schabloniserande reklam].
  
  
• På något annat nedvärderande sätt är uppenbart könsdiskriminerande för kvinnor eller män.

Bakom ERK stod,

• Sveriges Annonsörer.
• Sveriges Reklamförbund.
  
  
• Svenska Tidningsutgivareföreningen.
• Sveriges Tidskrifter, Radioutgivareföreningen.
  
  
• SF Media.
• The Swedish direct marketing association [SWEDMA].
  
  
• TV3.
• TV4.
  
  
• Kanal 5.
• Clear Channel.
  
  
• J.C. Decaux.

Könsdiskriminerande reklam handläggs av Reklamombudsmannen, RO, och prövas enligt följande kriterier,

1. Reklam som framställer kvinnor eller män som rena sexobjekt och som kan anses kränkande; objektifierande reklam.
   
   
2. Reklam som visar en stereotyp bild av könsrollerna och som där-igenom framställer kvinnor eller män på ett nedvärderande sätt; schabloniserande reklam.
   
   
3. Reklam som på något annat nedvärderande sätt är uppenbart könsdiskriminerande för kvinnor eller män.

Läs mer! - reklamombudsmannen » anmäl reklam »

På vilken grund kan reklam anmälas?

Anmälaren kan t ex anse att reklamen är vilseledande, att den är diskriminerande mot exempelvis kön eller nationalitet, att den är stötande eller att reklamidentifiering saknas. I ICC:s regler finns ytterligare grunder.

Läs mer! - reklamombudsmannen » anmäl reklam »

Den 13 Juni 2014 börjar den nya distans- och hemförsäljningslagen att gälla; lag om distansavtal och avtal utanför affärslokaler.

- Gäller försäljning via webbplats eller telefon.
- Gäller inte köp från privatperson eller via auktion.
- Ångerrätt i 14 dagar.

Säljarens informationsskyldighet
Säljaren är skyldig att informera kunden om det säljande företagets namn, adress vid reklamation, köpvillkor, garantier etc i samband med köpet.

Säljaren har 30 dagar på sig att leverera varan.

E-handlare måste informera om kostnader som tillkommer för frakt eller porto.

Alla E-Butiker måste lägga till information vid knappar som ”Gå vidare till betalning” om att betalningen är bindande – annars har kunden inte betalningsskyldighet.

Som kund har du rätt att häva ett köpavtal om du innan avtalet tecknades meddelade att du måste ha leveransen en viss dag (och säljföretaget sen inte kan leverera denna dag)

Om en ehandel erbjuder sina konsumenter möjlighet att ångra ett köp elektroniskt så måste företaget bekräfta att de tagit emot ångermeddelandet (Automatiska svar funkar: ”Vi har tagit emot ditt mejl”)

En produkt måste skickas utan dröjsmål och senast 30 dagar efter det att avtalet ingicks. Om säljföretaget behöver längre leveranstid än 30 dagar på sig att packa och skicka så måste det avtalas med konsumenten.

Kunden har rätt att returnera produkten även om hon har använt den mer än vad som egentligen varit nödvändigt för att fastställa funktionalitet och egenskaper. Men då måste konsumenten ersätta näringsidkaren för den värdeminskning som uppkommit.

Konsumenter får längre tid på sig att returnera en produkt efter att de har ångrat sitt köp. Efter 14 dagar får man ytterligare 14 dagar på sig för att skicka tillbaka varan till avsändaren.

Om näringsidkaren har missat att informera konsumenterna om något av ovan, måste företaget stå för returkostnader och värdeminskning.

Prisinformationslagen ställer krav att företag ska lämna korrekt och tydlig prisinformation om produkter. Lagen är en så kallad ramlag som fylls ut och förtydligas med föreskrifter och överenskommelser.

Lagen gäller produkter som företag tillhandahåller till konsumenter.

Prisinformationslagen gäller inte
Lagen gäller inte för produkter som säljs på auktion. Om det i någon annan lag finns särskilda bestämmelser om prisinformation till konsumenter gäller dessa istället för prisinformationslagen. Till exempel regler för krediter och försäkringar.

Pris ska anges skriftligt
Huvudregeln är att priset ska anges skriftligt och att moms (mervärdesskatt) och andra skatter ska vara inräknade. Det ska vara tydligt vilken vara eller tjänst priset avser. Om avgifter eller andra kostnader tillkommer ska detta anges särskilt.

Priset får anges muntligt
om det är likvärdigt med skriftlig information, till exempel i mindre butiker med manuell betjäning eller om varan köps över disk.

Priset på en vara i en butik eller i ett skyltfönster ska anges på förpackningen, på en hyllkantsetikett eller i en prislista. Om priset inte finns på varan ska det finnas en prisfrågeterminal som gör det möjligt för konsumenten att på ett enkelt sätt kontrollera varans pris.

Ange försäljningspris och jämförpris
Priset för en vara ska anges dels per förpackning, dels per kilo, liter, meter eller det mått som används för varan. För varor som säljs i lösvikt räcker det med jämförpris, men det ska finnas möjlighet att ta reda på kostnaden innan betalningen sker.

Jämförpriset är till för att enkelt kunna jämföra olika varor och se vilken som är billigast oavsett förpackningsstorlek. På hyllkantsetiketter ska du ange jämförpris mot gul bakgrund.

Prissättning för tjänster ska förklaras
Om du inte kan ge ett pris för en tjänst ska du kunna förklara för konsumenten hur prissättningen går till. Till exempel om du är hantverkare. Information om prissättningen ska finnas lätt tillgänglig där du bedriver din rörelse, där du marknadsför dina tjänster eller i ett kontrakt.

Varor i butik ska, om det är möjligt, tydligt ange både försäljningspris och jämförpris. Konsumenterna ska kunna välja mellan olika förpackningar, fabrikat, eller affärer. Jämförelsepriset ger dem möjlighet att lättare finna rätt produkt.

• Ett paket med 400 g djupfryst fisk kostar 32,80 kr.
  Jämförpris
  = 32,80 kr ÷ 0,400 kg.
  = 82,00 kr/kg.

Läs mer! - jämförpris »

PUL eller personuppgiftslagen reglerar lagring av av personuppgifter.

• Personuppgifter måste godkännas.
• Känsliga uppgifter får inte lagras.
• Publicering av uppgifter får inte göras utan tillstånd.

Upphovsmannen har rätt till sina bilder, texter, eller annat skapat material. Upphovsmannen,

• Bestämmer själv om verket får mångfaldigas.
• Har en ideell rätt – ett verk inte får förändras utan dennes tillstånd.
• Verk är skyddat i 70 år efter upphovsmannens död.
• Tillstånd krävs för att använda andras verk.
  Är det en fotograf kontaktar du denne personligen.
  STIM – upphovsrättsbevakande organisation för musikbranschen.
  
  
  
• Man får alltid kopiera för privat bruk
  
  Använda en bild du funnit på internet som bakgrundsbild
  ett datorprogram får kopieras för att göra säkerhetskopior,
  men inte för att läggas in på en annan dator.

En ramlag är en lag som endast innehåller allmänt hållna regler, ramar. Den innehåller grundläggande värderingar, riktlinjer och ställer upp generella mål utan att reglera detaljer.

Syftet med en ramlag är att ge utrymme för frihet och flexibilitet för tillämpning som anpassas efter skiftande omständigheter och enskilda fall och ett överlåtande att ta beslut till experter på enskilda områden.

Prisinformationslagen, socialtjänstlagen och hälso- och sjukvårdslagen är exempel på ramlagar.